Frimärket är en av de mest välkända symbolerna för posthistoria. Den lilla tryckta pappersbiten revolutionerade brevskrivandet på 1800-talet och blev dessutom grunden för en av världens populäraste samlarhobbyer. Här berättar vi frimärkets historia – från One Penny Black till dagens digitala frimärken.
Vad är ett frimärke?
Ett frimärke är en liten tryckt pappersbit (eller av plast) som ges ut av en postoperatör och klistras på en postförsändelse. Det är ett kvitto på att betalningen, portot, för att befordra försändelsen har erlagts.
Före frimärket
Det fanns många frimärksliknande föremål innan det första riktiga frimärket. Redan 1653 skapade Marquis de Longueville en avgiftsremsa, ”Billet de poste payé”, för Paris stadspost. Remsan saknade klister och måste fästas med en krampa eller sytråd. I London fanns under senare delen av 1600-talet liknande remsor, och i början av 1800-talet fanns i några städer så kallade stadskuvert med påtryckta frimärksliknande sigill.
Fram till 1840 var det i regel mottagaren som betalade för brevets befordran. Tanken med frimärket var att ändra detta: nu skulle avsändaren betala, och portot skulle sänkas så att även mindre välbeställda kunde skicka brev.
One Penny Black – världens första frimärke
Den 1 maj 1840 gavs världens första frimärke ut i Storbritannien efter ett förslag av Rowland Hill. Det hade valören 1 penny, vilket var enhetsportot oavsett hur långt brevet skulle skickas inom landet. Märket blev giltigt först den 6 maj 1840. Det var svart och visade drottning Victoria – bland samlare kallas det ”One Penny Black”.
Rowland Hill fick över tusen teckningar som förslag till motiv men var missnöjd med alla. I stället valde han en skiss från ett mynt från 1837. Gravör var Henry Corbould och märket trycktes hos Perkins, Bacon Petch.
Frimärket sprids över världen
Andra länder följde snabbt efter. Brasilien och kantonen Zürich gav ut sina första frimärken 1843, Mauritius 1847 och samma år kom de första allmänna märkena i USA. Danmark fick sina första frimärken 1851, Sverige och Norge 1855 och Finland 1856.
Det visade sig snart att frimärken var bra reklam för det egna landet. Därför började man avbilda lokala motiv som stadsvyer, djur och kända personer.
De första svenska frimärkena
De första svenska frimärkena gavs ut den 1 juli 1855 och hade Sveriges riksvapen som motiv. Det första porträttet, en profilbild av Oscar II, kom 1885, och den första vyn – Centralposthuset i Stockholm – 1903. I samband med Postverkets 300-årsjubileum 1936 avbildades Axel Oxenstierna och Adolf Wilhelm Roos, och 1938 kom det första frimärket med en icke kunglig person i egen rätt: Emanuel Swedenborg.
Former och utföranden
Frimärken ges ut i ark, block, häften och rullar. De tidigaste frimärkena saknade perforering, som tillkom senare för att göra dem lättare att använda. Frimärken på rullar kallas i Sverige bandfrimärken och en rulle kan innehålla 100, 200, 500 eller 1000 märken. Frimärkshäften, med 4–20 märken i ett standardiserat omslag, introducerades i Sverige den 12 april 1904.
Block ges ofta ut i samband med jubileer eller evenemang. De är vanligen särskilt konstnärligt utformade och säljs ibland till ett högre pris än frankeringsvärdet, där mellanskillnaden går till ett ideellt ändamål. Ett och samma frimärke kan finnas i flera utföranden beroende på om det kommer från ark, häfte, rulle eller block – något som samlare noga håller reda på.
Från gummi arabicum till självhäftande
I Sverige användes gummi arabicum som lim fram till den 24 augusti 2017. Limmet behövde fuktas, antingen genom att slickas eller strykas med en blöt svamp. Sedan dess tillverkas svenska frimärken med självhäftande lim.
Frimärkssamlande
Samtidigt som frimärket spreds växte frimärkssamlandet över hela världen. Samlarföreningar bildades och gav ut facktidningar och kataloger. Bland de mest berömda frimärkena finns Gul tre skilling banco, Värnamofrimärkena, One Penny Black och Mauritius Post Office-märken.
Frimärket i dag
När frankeringsmaskiner blev vanliga hos företag och e-post och sms tog över mycket av kommunikationen mellan privatpersoner minskade frimärkets betydelse. I vissa länder riktar sig frimärksutgivningen i dag främst till samlare. Fram till slutet av 1900-talet fick i många länder bara statliga postmyndigheter ge ut frimärken, men nu finns även frimärken från privata operatörer.
Digitala frimärken
Att betala porto med sms har prövats i flera länder: Tyskland 2009 och Danmark 2011. Den 24 mars 2021 införde Postnord portokoder i Sverige via sin webbplats och senare via app. Benämningen ändrades sedan till digitalt frimärke, och användningen är begränsad till vissa försändelser.